Nu har jag inte skrivit här på ett tag, så nu har jag rätt mycket att uppdatera.
Anna gör framsteg och jag har varit och hälsat på henne för första gången.
Det var skönt att se henne igen och konstatera att hon har kvar sin humor.
Mycket känslor i omlopp, men det är ju inte så konstigt!
Well, det har hänt något fantastiskt som gör att jag fått en hoppfull tro på medmänskligheten!
Jag (och Anna) är med i en underbar grupp på Facebook, som heter Online Virkcafé.
Förra torsdagen fick jag ett pm på FB från en tjej i gruppen som bor i Helsingfors!
Hon hade på natten fått en idé om en filt i mormorsrutor till Anna.
Efter lite mailade och rådslagning med ytterligare en tjej så kom vi fram till att - ja - varför inte försöka!
Alla som ville skulle virka en eller fler mormorsruta som skulle postas till mig så fort som möjligt,
så att jag och några frivilliga här i krokarna ska kunna virka ihop dem.
Efter bara en liten stund låg foto på första tillverkade rutan på gruppens loggsida!
Efter några timmar var där fler bilder och många anmälde sitt intresse.
Projektet döptes till Annas Omtankesfilt!
Kan meddela att jag idag har en eller rättare sagt flera högar med 112 st. rutor och fler är på väg!
Från Sverige, Norge, Finland och Turkiet!
I morgon ska vi börja sammanvirkningen. Puh! Spännande!
I kuverten har även funnits fina kort och vänliga Krya-på-dig hälsningar.
Alla dessa har jag tänkt samla i en pärm så att Anna kan bläddra se hur många som tänker på henne!
Alla rutor har fotograferats och samlats i ett FB-album med namn på virkerskan.
Svårt att välja bild bland alla för att illustrera detta, då alla är så originella och fina!
Det får bli denna från Cecilia i Solna,
som innehåller både Annas favoritfärg blå, samt min som är lila.
Vad säger ni? Är det inte helt fantastiskt så säg?
